r/PsykiskHalsa • u/VolvoEnjoyer • Apr 30 '23
r/PsykiskHalsa • u/[deleted] • May 06 '23
Stöd
Hej, vill bara skicka styrkekramar till alla som kämpar varje dag och hoppas att ni får en fin helg och vecka :) ❤️❤️
r/PsykiskHalsa • u/VolvoEnjoyer • Apr 30 '23
Välkommen
Detta är en grupp som handlar om alla aspekter av psykisk hälsa. Hur du än mår och vilka problem du än har är du aldrig ensam och det finns alltid en lösning. Jag hoppas du hittar det stödet och hjälpen du vill ha här eller så kanske du bara vill dela dina tankar eller själv hjälpa andra. Vilket fall är du välkommen!
r/PsykiskHalsa • u/[deleted] • Jun 11 '24
Söker råd / Söker stöd fuck alla pissråttor inom vården
Jag kan inte få tid på vårdcentral för jag ”har redan en kontakt med specialistpsykiatri”
jag kan inte få tider på specialistpsykiatrin för dem har personalbrist eller nåt så de har bara tider 1 gång i månaden. Jag kan inte ens få samtalsstöd innan behandling för de vill göra massa bedömningar först. Så innan jag ens kommer få snacka med någon i behandlig lär ju dröja minst 2-3 månader.
Jag kan inte åka in till psykakuten för ”jag har inga konkreta självmordstankar”
men jag mår för bra för att faktiskt få en tid på specialistpsykiatrin. Tydligen om jag inte äter, inte sover, inte vill leva, är utmattad, inte dammsugit på 3 månader så mår jag ”okej” att kunna vänta på en tid i månaden.
Jävla fucking pissråttor. Jag mår ”för bra” för att få hjälp och samtidigt för dåligt för att få hjälp (som tex vårdcentralen som nekar mig psykolog).
den vill verkligen att jag ska fucking ta livet av mig innan dem tar mig seriöst. Då kommer de stå där och säga ”oj. vi hade ingen aning”.
Först när jag ska dö kan jag få hjälp. Har man planer kan man åka in till psykakuten. Så jag behöver först fucking få tag på asmassa benzo först, och SEN kan jag åka in till psykakuten, för då är det tillräckligt ”allvarligt”?
Hur fan är det logiskt?
Jag får ingen hjälp NU. Bara on det skulle bli ”värre”. Men blir det ”värre” är det ju fan försent. Skaffar jag en massa benzo och gör ett självmordsförsök är det ju redan försent. Hur fuck hade dem tänkt att jag ska ringa psykakuten när mitt hjärta slutat slå?
tydligen ska man också vara rik för att få hjälp. Då kan man köpe en privatpsykolog. Jävligt synd för mig då som är 19, bor själv, och lever på CSN skulder. Och är för utmattad för att kunna ha ett extrajobb utan att få självmordstankar.
På riktigt. fuck alla pissråttor inom vården.
Så ringer jag idag också så ska sjuksköterskan förklara med bebisröst att ”men vi planerar långsiktigt. har du självmordsplaner ring psykakuten. Annars får du vänta helt enkelt”.
Som att JAG är den orimliga som säger att jag behöver hjälp nu, när jag inte äter, sover eller tar hand om mig själv. Som att jag är den orimliga som vill ha hjälp INNAN jag drar och köper en massa benzo.
r/PsykiskHalsa • u/Intebaraenspade • May 06 '24
Ventilera Varför kan jag bara inte få hjälp?!
Jag är arg, ledsen, bedrövad och uppgiven. Det var i november som jag äntligen efter många år av depression gjorde ett nytt försök att försöka ta mig ur det här dystra sinnestillstånd efter att åter igen fallit tillbaka i en djup mörk grop.
Jag vände mig till min lokala vårdcentrals online tjänst för att få kontakt med psykolog som efter samtal gärna ville att jag istället skulle uppsöka fysisk kontakt på vårdcentral och hjälpte mig med att försöka komma igång med medicinsk hjälp genom att boka tid för läkarbesök. Kontaktade vårdcentralen som ville boka telefonbesök för att göra en uppskattning, och kom fram till samma slutsats. Fick undertiden som vi väntade på att jag skulle få en fysisk tid prata med en annan online psykolog som kom fram till att det nog är bäst att jag uppsöker en fysisk psykolog på plats och att medicinering nog skulle vara bra.
Två månader senare får jag äntligen träffa psykolog som konstatera samma sak som de tidigare och sa att jag fortfarande är på väntelistan för att få träffa läkare men att det är lång kö. Får beskedet att vårdcentralen dessvärre nyligen bestämt sig att korta ner mötes tiderna från 45 till 25 min, men att de ska sätta in så jag får prata med psykolog via telefon på annan tid. Denna psykolog säger exakt som dom förra och tycker jag ska söka mig till vårdcentralen för fysisk psykolog, samma vårdcentral som gav mig denna psykolog för att deras inte har tiden! Nu efter två möten så är den fysiska psykologen sjukskriven och fr istället prata med en ny psykolog från en annan ort som tycker exakt som dom andra! Vänta på din läkartid och prata med fysisk psykolog!
Nästan 7 månader senare och 6 psykologer som istortsätt bara presenterat sig och gång på gång behövt göra samma analys för att få en personlig bild. En läkartid som aldrig kommer trots att jag ligger på och ber dom att göra något åt det! Jag orkar inte! Varje möte kostar mig dessutom. 150-250kr per samtal så det är flera tusen som brinner upp och ingenting händer!
Vill bara få hjälp
r/PsykiskHalsa • u/[deleted] • May 20 '23
Jag vill inte dö, men jag önskar att jag aldrig föddes.
Jag kan inte säga att jag inte vill leva men livet innebär så många plågsamma dilemman att det vore bättre om jag aldrig föddes överhuvudtaget.
Jag oroar mig över och övertänker i princip allting - framförallt sjukdomar och döden. Det går inte en enda timme utan att jag tänker på någon dödlig sjukdom.
När jag tänker på döden kommer alltid religion upp samtidigt. Jag hade gärna velat gå runt helt lugn utan oro för just döden, men jag kan inte göra det när jag vet att jag riskerar att slutligen hamna i ett helvete som per definition hade torterat mig i evighet.
Jag är inte aktivt religiös men tanken om att det rent teoretiskt sett kan finnas ett efterliv samt helvete, skrämmer mig. Jag vill inte gå fel väg, men jag vet inte vad som är fel väg. Så otroligt många frågor… hade jag aldrig fötts hade jag inte behövt fundera över det. Bara en oändlig tomhet jag inte visste existerade.
Jag vet inte vad jag vill med detta inlägg. Dela gärna med er av era tankar.
r/PsykiskHalsa • u/ladisx • May 09 '23
Vården Uppdatering angående psykolog
Efter en vecka fylld med ångest men även bra saker(!!) var det dags att ha möte med psykologen som tyckte att jag inte borde vara deprimerad eftersom jag har ett förhållande ...
Fick sms och allt, "Du har ett bokat möte med [psykolog], bla bla bla..." och jag är redo, jag har alla mina anteckningar även om jag inte hade velat fortsätta med hen som min psykolog.
Hen dök aldrig upp. Jag väntade i 30 min (besöket i sig är endast 25 min). Nu har jag i alla fall frikort, så skit samma, men på allvar. Skickade meddelande till kliniken angående händelsen och väntar fortfarande på svar.
Gick på promenad efteråt, såg några vilda djur, rörde gräs. Var ändå ganska okej dag.
r/PsykiskHalsa • u/VolvoEnjoyer • Apr 30 '23
Utbränd och mening med livet
Jag är just nu utbränd vid en ganska ung ålder och grubblar mycket på hur man ska finna mening i livet. Det är tufft att inte kunna göra något annat än att vila och försöka må bra igen medans du bara kan se på medans tiden springer iväg.
Jag vill gärna vara den jag själv hade behövt under min uppväxt för andra och jag vill göra skillnad i världen så att färre hamnar i denna sitsen jag är i. Samhället kan inte gå runt om alla mår dåligt och är sjukskrivna.
Vad vinner vi på att bli utbrända? Vilken skillnad gör det i världen att man jobbar massa övertid för att göra någon annan rik?
Vi lever ett väldigt onaturligt liv idag. Vi arbetar för att kunna producera saker andra överkonsumerar för att få pengar så vi själva kan överkonsumera saker andra arbetar för att producera. Vi förstör både naturen och vårat eget psyket i detta systemet. Sen är inte lösningen att sluta arbeta såklart, men något måste hända tycker jag. Dom som verkar vara lyckligast i världen är stammar i Afrika som fortfarande lever primitivt och vars enda stora ansvar är att skaffa mat för dagen.
Som sagt så grubblar jag mycket under dagarna. Kanske har jag rätt kanske har jag fel. Vilket fall måste ju något ändras i världen när så många mår så dåligt och jag vill vara med och bidra till det vad lösningen än är.
r/PsykiskHalsa • u/SupportSyster • Feb 02 '24
Prata Någon som behöver någon?
Om du behöver någon att snacka med så finns jag. Ibland behöver man bara få ur sig allt, eller inget. Ibland vill man bara ha ett genuint Hej.
Jag svarar på chattar i mån av tid, och chat sker enbart via Reddit. Endast internet vän, och jag är inte intresserad av ditt namn, eller vart du bor.
r/PsykiskHalsa • u/namnlos99 • Oct 15 '25
Ventilera Tomhet
Jag vill bara skriva av mig antar jag. Det var längesedan jag kände såhär, men allt känns bara tomt. Det är svårt att beskriva känslan med andra ord än tomhet och rastlöshet.
Jag vill göra något drastiskt som ger mig någon slags kick. (Jag har ADHD så jag antar att det är en typisk sådan grej). Jag har massor av planer på gång i livet just nu. Jag reser utomlands nu i helgen och kommer vara borta en längre tid. Ändå känner jag mig bara lost. Det känns egentligen som att jag gjort allt jag vill med livet. Förutom att skaffa familj vilket iofs är en ganska stor grej.
Men jag vet inte om jag ens borde skaffa barn heller, jag kan ju knappt ta hand om mig själv och är väldigt impulsiv.
Klockan är redan 03 för jag har vänt på dygnet totalt, annars hade jag gått ut och festat nu. Istället sitter jag bara hemma och dricker lite för mig själv. Men det verkar inte tillfredsställa mitt behov av ngn slags kick/action/mening med livet.
r/PsykiskHalsa • u/linaoli • May 19 '23
dödslängtan
behöver råd. jag känner att jag vill dö. ej självskadebenägen men önskar mig död. vad är era tips. tack
r/PsykiskHalsa • u/VolvoEnjoyer • May 05 '23
Hur mår alla idag och vad finns det för planer inför helgen?
Själv har jag varit duktig och grejat mycket denna veckan så jag har blivit belönad med återhämtning och huvudvärk. Så förutom att steka köttbullar ska jag själv mest vila 😴
r/PsykiskHalsa • u/potatistrollet • Mar 15 '26
Ventilera Nybliven ensamstående pappa, vet inte hur jag ska orka
Jag måste skriva av mig. Jag har inte riktigt någon att prata med.
Jag och min föredetta hade varit ett par i 4,5 år när vi fick vår dotter 2024. Det som skulle ha varit det bästa i livet blev rätt snabbt ett helvete, då min föredetta drabbades av en förlossningsdepression. Jag jobbade inom akutpsykiatrin på halvtid, pluggade till specialistsjuksköterska halvtid, kom hem och fick ta hand om huset, vår dotter och försöka hjälpa min föredetta med att komma ur sängen, duscha och ta hand om resten av det basala. Det här fortgick i ett år, med minimal hjälp av vården, trots försök att komma till psykiatrin. Sommaren 2025 försökte min föredetta att ta sitt liv när jag och dottern var i affären. Hon var inlagd en månad och fick ECT, med god effekt. Hon mådde bra, jag blev bitter. Jag fortsatte att ta hand om hushållet, medan hon fokuserade på att vila upp sig (vilket jag stöttade). Jag var dock ofta irriterad och arg. Dum som jag var tog jag inte något anhörigstöd. Ekonomin gick under hösten åt skogen. Min föredetta valde att gå en utbildning via AF istället för att ta ett jobb. Jag tillsammans med sparkontona blev ensamma för ekonomin. I mitten av november valde hon att lämna mig. Hon tyckte att jag var för arg och att hon hade tappat alla romantiska känslor. Vi fortsatte dock att bo tillsammans, jag fick fortsätta att ta hand om hushållet och ekonomin. Vi var överens om att inte träffa andra när vi bodde tillsammans, för att inte skapa problem i vårt gemensamma föräldraskap. Hon började självskada i vintras, när hon skulle ta hand om vår dotter. Jag hade börjat försöka göra annat än att ta hand om hemmet, men det gick åt skogen. Jag kunde inte göra annat än att fortsätta ta hand om allt hemma.
I april ska vi flytta isär. För ett tag sen fick jag veta att hon börjat sexchatta med en massa främlingar online. Nu fick jag veta att hon börjat skriva med folk på vår hemort och planerar att börja träffa dem så fort vi flyttat isär. Själv har jag följt överenskommelsen, inte träffat andra, knappt umgåtts med mina vänner. Jag har känt att jag måste ta hand om hemmet, dottern och min föredetta.
Jag är så trött. Jag orkar knappt gå upp ur sängen. Jag har jobb halva tiden, skolarbetena läggs på hög, jag har inga pengar kvar. Lägenheten är en soptipp. Jag har knappt några vänner kvar, pga att jag isolerat mig och tagit hand om hemmet i två år. Jag känner mig så jävla blåst och utnyttjad av min föredetta. Jag vet att hon var sjuk, men hon har fått behandling med god effekt och har haft ork att umgås med folk, gå på sin utbildning, göra saker. Likförbannat har hon inte bidragit till hemmet eller ekonomin. Hon har gjort allt vi kom överens om att inte göra, förutom att träffa någon fysiskt.
Jag har börjat få en del döds- och suicidtankar, men tror inte att det kommer eskalera iom min lilla dotter. Jag vet att jag borde sjukskriva mig, men jag skäms över att tänka tanken. Jag tar examen till sommaren, men jag vet inte om jag kommer att klara sista terminen. Jag känner mig tom och har ingen ork kvar. Jag skäms för att allt har gått åt helvete. Alla drömmar och mål har försvunnit. Just nu bara försöker jag att hålla i och hoppas att det ska lösa sig när vi flyttar isär.
Jag skäms också för att prata och skriva om det här, för det är ju egentligen min föredetta som haft det värst.
r/PsykiskHalsa • u/Longjumping-Buy-2652 • Sep 21 '24
Behöver råd
Jag är 18år och har börjat om gymnasiet, jag var det tufft med min mental hälsa och tycker att jag inte klarar längre att bo hemma hos mina föräldrar, det blir bråk och både föräldrar bråkar också. Jag pallar inte att vara utskälld för saker som ”jag inte gör någonting eller hjälper till hemma” det mesta jag gör hemma efter skolan är att antingen bara vara i mitt rum eller spelar på min data. Jag har 3 syskon en lillebror som är ett år yngre än mig och 9år och 7år små syskon. Varje gång jag blir utskälld av att vara ”lat” jag kan liksom inte säga till dem längre att jag är psykiskt dåligt eftersom dem inte kommer fatta det och dem tror det är bara skämt. Jag vill kunna flytta ut själv men problemet är att jag går fortfarande i skolan och har csn som min inkomst. Vad ska man göra vid detta situation?
r/PsykiskHalsa • u/[deleted] • May 30 '23
Första Depressionen Hjälp
Hej fina ni!
I höstas hamnade jag i min första depression och det har varit långt ifrån en enkel resa... Jag ska försöka fatta mig kort och jag hoppas jag kanske kan få lite hjälp här.
Jag började gå hos psykolog sommaren 2022 då jag märkte hur mitt mående sakta men säkert gick ner sig. Tänkte att det kan vara klokt att ha någon att prata med utanför familj och vänskapskrets. Det blev bara värre och värre, i November kom både jag och psykolog fram till att jag har en medelsvår depression. Jag tog ett snack med min lärare på yrkeshögskolan som jag pluggar på och bad om att få att ta en paus, det var inga konstigheter och jag ska börja igen till kommande höst.
Det tog några månader för mig att ens kontakta läkare, när man mår så otroligt dåligt och knappt har orken till att öppna ögonen är det inte lätt att "ta tag i livet" och söka den hjälp man behöver. Det var inte försän i Mars jag lyckades få en sjukskrivning på 100 procent i en månad, (detta efter att ha träffat en läkare på Kry som tyckte jag behövde en sex månaders sjukskrivning vilket den andra läkaren inte höll med om.) Inte fått mer sjukskrivning sen dess...
Nu till det som äter upp mig totalt... Eftersom att jag bara tagit en paus från skolan och inte hoppat av är det CSN som ska fortsätta betala ut pengar till mig under studietiden. Jag anmälde min sjukskrivning till Försäkringskassan och dem ifrågasätter varför jag inte sjukanmälde mig tidigare var på jag svarade att jag mått så dåligt och isolerat mig själv. (Har liksom knappt kunnat borsta tänderna och ätit mat sen i November, legat i sängen och gråtit bort dagarna.) Detta ansågs inte som en giltig anledning till försenad sjukanmälan av dem. Eftersom jag är förstagångs-deprimerad vet jag inte hur hela den hör processen ser ut, och som sagt, inte lättare när man mår som man mår. Jag har varit utan inkomst sen December och fått hjälp ekonomiskt av mina föräldrar, men dem kan såklart bara göra så mycket. (Evigt tacksam för deras hjälp.) Nu ligger Kronofogden runt hörnet och jag vet inte vad jag ska ta mig till... Varit inne på psyk utan större framgång. Jag orkar inte bråka med vård, FK och CSN mer... Finns liksom ingen energi att ens försöka hamna rätt igen, jag orkar inte med det här mer. Det är svårt att se ljuset i slutet av tunneln när precis allt går åt helvete. Känns inte som man får hjälp någonstans och med fogden i röven känns allt lönlöst just nu.
Vad ska jag ta mig till? Snaran lockar mer och mer, men vet någonstans innerst inne att det inte är något jag skulle göra. (Men man ska väl aldrig säga aldrig...)
Förlåt för denna rant, behövde skriva av mig lite...
r/PsykiskHalsa • u/VolvoEnjoyer • May 11 '23
Hur mår alla idag? Själv är min utbrända hjärna rätt snurrig efter 2 dagar av att fixa bil 😴
r/PsykiskHalsa • u/inkompetentmenrolig • Aug 17 '24
Adhd
(M17) Tja fyller 17 om 1,5 månad. Jag har adhd och går på medicin för det men jag fattar inte varför alltid.
Jag tappar aptiten men den hjälper mig för koncentration mm. Men jag har fortfarande grava problem känns det som. Jag fastnar fortfarande så sjukt lätt vid människor. Vilket blir ett problem. Jag blir då lätt påstridig ibland och jag vill att folk ska vara ärliga med mig och jag frågar ofta om jag blir för på. Ibland får jag svaret att ja ibland kan du vara lite enerverande eller för på mm. Jag försöker och försöker men det hjälper inte det går åt helvete ändån.
Så jag vill liksom veta ifall jag blir för enerverande gör att försöka hjälpa det mm men det går inte. Iaf när jag väl fått det sagt till mig så blir jag skitnedstämd och blir ex överdrivet tyt och jag vill absolut ingenting förutom att ex dö. Vilket kombinerat med självmordstankar till och från och 2 månader och en vecka ren från självskada inte blir så jävla bra. Så det blir snabbt att jag skadar mig och bara går ner till botten.
Jag är långt ifrån lättpåverkad eller lättkränkt men efter att kämpat med problem som dessa fram tills sjunde klass innan jag fick min diagnos har varit svårt så att nu bara fortsätta blir skitjobbigt. Så då skadar jag mig för att straffa mig och liksom samtidigt släppa ut alla känslor.
Tack för att ni läser och svarar det betyder allt för mig.
Ps, sorry för rörigt inlägg.
r/PsykiskHalsa • u/[deleted] • May 21 '24
Har du komplex psykiatrisk problematik? Berätta gärna lite om dig själv och hur ditt mående och situation är idag.
Börjar med mig själv:
Jag har gjort tre utredningar (2013, 2016 och 2023) och blivit diagnostiserad med Aspergers syndrom, ADD, bipolär sjukdom typ 2 samt OCD. En fruktansvärt dålig kombination. Har Lithionit, Truxal och Nozinan som mediciner just nu, det blir nio piller per dag och ser ingen anledning med mer. Har varit inlagd 15 gånger sedan julafton 2017 på grund av mina besvär, varav två gånger hittills det här året. Räknade ut att jag testat 25 mediciner sedan jag var 18, är 37 nu.
Jag har inga tvångstankar eller är i ett bipolärt skov just nu. Dock har jag svårt att få tillvaron att fungera, arbetstränar på halvtid med varierande förmåga och har egen lägenhet men vantrivs kraftigt i den på grund av tidigare drogmissbruk med tillhörande psykoser. Jag har en tid varit depressiv, haft självmordstankar och diffusa planer, väldigt mycket ångest och ofta varit ledsen. Befinner mig just nu på kommunens stödboende där det finns en sviktplats. Det har i socialtjänsten börjat dras i trådar om ett LSS-boende för mig. I samma veva är det komplicerat med en tjej. Asperger i kombination med ovisshet kring viktiga frågor som boende + situationen med nämnda tjej samt en övergripande rädsla för nuet, framtiden och att eventuellt inte klara av att leva ett normalt liv stressar sönder mig och gör mig väldigt ångestladdad.
Vore intressant att se om fler har komplex psykiatrisk problematik.
Ta hand om er.
r/PsykiskHalsa • u/VolvoEnjoyer • Feb 09 '24
Glad / Bra nyheter Moderator uppdatering!
Hej! skaparen av gruppen här. Jag har vart borta länge pga nervproblem som påverkar mina ögon och har gjort det väldigt svårt att använda skärmar (det har dock börjat vända nu!) Därför har gruppen vart utan moderator ett tag. Jag hoppas den ändå uppfyllt sitt syfte och det inte vart något/för mycket opassande innehåll och de som behövt funnit stöd :)
r/PsykiskHalsa • u/Z4gajewsk1 • Dec 27 '23
Jag har bestämt mig för att avsluta mitt liv på nyårsafton. AMA
Svarar på allt som inte avslöjar vem jag eventuellt skulle kunna vara.
r/PsykiskHalsa • u/[deleted] • Jun 19 '23
Nedstämd Ska ut i sthlm och bara gå
Vet inte varför ja skriver dehär eller om någon läser men idk kanske känns bättre. Ja ska bara mitt i innerstan imorgon och gå. Vet inte vart, varför eller när. Men är inte okej. Kanske inte gör saken bättre men de va ja kommer göra. Vet inte om ja kanske får urges att göra något dumt kanske. Men har nått rock bottom. Behöver komma ut. Ingen vill ut med mig. Så ja ska bara gå ut. Ensam Vet inte om ja söker stöd just nu eller bara ventar men ja mår inte bra.